Försörjningsstöd

Öka kunskapen genom
systematisk kartläggning och resultatuppföljning

Statistik om ekonomiskt bistånd 2015*

Drygt 226 500 hushåll fick ekonomiskt bistånd någon gång under 2015, vilket motsvarar ungefär vart tjugonde hushåll i Sverige. Totalt betalade kommunerna ut 10,6 miljarder kronor under 2015, vilket i stort sett är oförändrat jämfört med föregående år. Oavsett om biståndet var långvarigt eller inte, var antalet barn i hushåll med ekonomiskt bistånd ungefär lika många som under 2014.

Det finns all anledning till att genomföra systematisk kartläggning och/eller uppföljning. Socialtjänsten kan bli bättre på att utveckla arbetsmetoder som är mer verkningsfulla för att bidra till att dessa människor frigörs från behov av ekonomiskt bistånd. Med dioevidence™ systematisk kartläggning/uppföljning för försörjningsstöd får socialtjänsten, ett enkelt IT-stöd för att följa upp alla områden inom socialtjänsten. De aggregerade resultaten i realtid ger underlag och ökad kunskap om effekterna av insatserna av försörjningsstöd och vad som bör prioriteras framåt.

Tillsammans med tre kommuner (Borlänge, Göteborg och Västerås) och sakkunniga har vi utvecklat två metoder, en för kartläggning och en för uppföljning av försörjningsstöd.

* Socialstyrelsen – Ekonomisk bistånd, årsstatistik 2015

Systematisk kartläggning och uppföljning av försörjningsstöd | Diosentic Systems AB

 

De regionala skillnaderna är dock stora, också mellan stadsdelarna i storstäderna. Det visar ny statistik om ekonomiskt bistånd.

adobe_pdf-ikonStatistik om Ekonomiskt Bistånd 2015 (126kb)

UIV-FK och UIV-FS är här!

Tillsammans med sakkunniga i Borlänge, Göteborg och Västerås har vi nu utvecklat två metoder, en för kartläggning och en för uppföljning av försörjningsstöd. Vill ni veta mer?

Anmäl ditt intresse

Vill du vara med och medverka i att utveckla nya metoder inom socialtjänsten?
Du har kanske önskemål om ett specifikt område? Anmäl ditt intresse här.

Metodutveckling

Vi erbjuder ett modernt arbetssätt för metodutveckling, med möjlighet att på kort tid införa systematisk kartläggning och/eller uppföljning av brukarupplevd kvalitet för nya områden inom Socialtjänsten.

Den systematiska resultatuppföljningen;

– visar hur insatser (arbetsmarknad/utbildning/rehabilitering) värderas utifrån den enskildes behov,
– ökar kunskapen om insatser, utvecklingen kan följas över tid och resultaten jämföras med andra verksamheter,
– visar vilka utförare som har goda upplevda resultat och kan användas som stöd vid upphandling,
– ger ökad träffsäkerhet vid val av insats,
– gör klienten delaktig och ger handläggaren en struktur för en värdefull dialog med den enskilde,
– ger förutsättningar för att ta fram mål för verksamheterna som kan följas upp utifrån brukarnytta,
– ger underlag för ökad kvalitet och att ekonomiska resurser kan användas bättre.